LCHF vs. HCLF diet - viktnedgång och kardiovaskulär risk

En ny studie som bl.a. belyser viktminskning och risk för hjärt-kärl sjukdom med en högfett/lågkolh vs. högkolh/lågfett diet kommer snart att publiceras i tidsskriften Diabetes.

Syftet med studien var att undersöka om olika fetthalt under en kalorireducerad diet kunde minska insulinresistens och förebygga typ 2-diabetes hos personer i riskzonen. Kolhydratfattig och fettrik kost förespråkas som ett alternativ, men ömsesidig ökningar av fett kan ha skadliga effekter på insulinresistens och uppväga fördelarna med viktnedgång.

Metod:
I studien jämfördes en diet med låg fetthalt (20% fett, 60% kolhydrater) med en diet med låg-kolhydratmängd (60% fett, 20% kolhydrat). Viktnedgång och insulinkänslighet undersöktes hos 24 överviktiga/feta personer. Studien varade i 8 veckor. All mat vägdes, distribueras och intaget beräknades att generera ett underskott på 500kcal/dag. Insulinaktivitet bedömdes och insulinfrisättningen undersöktes. Kroppssammansättning och kärlundersökning genomfördes.

Resultat:

• Signifikant viktnedgång i båda grupperna (P <0,01),>
• Perifert glukosupptag ökade men det fanns ingen skillnad mellan grupperna (P = 0,28) och hämning av endogen produktion av glukos var också lika mellan grupperna.
• Måltider insulinproduktionen minskade med viktnedgång, med ingen skillnad mellan grupperna.
• Förändringen i arteriell kärlstelhet, var dock signifikant mellan dieterna (P = 0,04). Detta innebär en avsevärd minskning av augmentationsindex efter fettsnål kost, jämfört med en icke-signifikant ökning under lågkolhydrat-gruppen. Alltså en sämre prognos för LCHF dieten.
• Den enda stora skillnaden i lipidprofiler mellan de två kostgrupperna var förändringen av triglycerider (P = 0,01). Skillnaden återspeglade en betydande minskning av triglycerider efter kolhydratfattig diet. Inom den fettsnåla gruppen sänktes det totalta LDL-och HDL-kolesterolet betydligt efter interventionen (P <0,05).
  

Slutsatser: Båda dieterna gav lika stor viktförlust. Studien visar liknande effekter på insulinresistens med låg fetthalt och kolhydratfattig kost, oberoende av macronutrientinnehåll. Skillnaden i augmentationsindex kan innebära att en kolhydratfattig kost lättare orsakar hjärt-kärl problematik. Däremot påvisade högfettkosten en signifikant förbättrad triglyceridprofil jämfört med högkolhydratkosten.

Bradley U et al. Low-Fat versus Low-Carbohydrate Weight Reduction Diets: Effects on Weight Loss, Insulin Resistance and Cardiovascular Risk A Randomised Control Trial. Diabetes. 2009 Aug 31.

BCAA under träning jämfört med vassle eller kolhydrater

Grenade aminosyror (BCAA) omfattar tre essentiella aminosyror leucin, isoleucin och valin. Dessa aminosyror har en tendens att kringgå metabolism i levern och utnyttjas direkt av muskler som både energikälla och till att stimulera muskeltillväxt. Leucin är i synnerhet den mest potenta aminosyran för att starta muskelproteinsyntes (uppbyggnad av muskelceller). Dessutom ger BCAA en mängd andra fördelar såsom ökad fettförbränning, minskad trötthet, ökad hormontillväxt, och minskade kortisolnivåer under träning.
BCAA har visat sig öka muskel proteinsyntesen i samband med styrketräning. På grund av dessa fördelar används BCAA som tillskott i sportdrycker och komplement till andra proteintillskott i tron om förbättrade träningsresultat.

En studie publicerad i International Society of Sports Nutrition utfördes för att utvärdera effekten av att konsumera ett kosttillskott som innehåller grenade aminosyror (BCAA) under ett åtta veckors styrkeräningsprogram. I studien jämfördes BCAA med vassleprotein eller kolhydrat drink.

Trettiosex styrketränande män med minst två års träningserfarenhet randomiserades till att få antingen 14 gram BCAA, 28 gram vassleprotein, eller 28 gram kolhydrater från en sportdryck under en åtta veckors styrketräningsprogram. Deltagarna följde ett periodiserat helkropps program som innebar att träna all stora muskelgrupper en gång per vecka med en fyra dagars träningssplit. Deltagarnas kroppsvikt, kroppssammansättning, och 10-rep max i bänkpress och knäböj bestämdes före och efter åtta veckors träning. Deltagarna följde en standardiserad diet under perioden.

Resultatet i studen visade att ett intag av BCAA under träning gav betydligt större ökningar i muskelmassa (4,2 kg) än vassleprotein och kolhydratdryck. Enbart ett intag av vassle under träning resulterade i större ökningar (2,1 kg) i ren muskelmassa än Kolhydratdryckken (1,4 kg). BCAA gruppen erhöll en signifikant större förlust av kroppsfett (-2,2%) än de som konsumerade vassleprotein (-1,2%) och kolhydratdryck (-0,6%). Styrkeökningarna vid intag av BCAA var betydligt större än de andra grupperna. BCAA gruppen ökade 10 RM styrka i bänkpress 6,2 kg och i knäböj 11,1 kg. Jämfört med vassleproteingruppen som ökade 3,0 kg och 5,1 kg eller kolhydratgruppen som ökade 1,9 kg och 3,4 kg.

De större ökningarna i muskelmassa och styrka i BCAA gruppen kan ha berott på en större ökning av muskelproteinsyntesen efter styrketräningen. Men, detta är svårt att avgöra i denna studie med tanke på att muskel biopsier inte utförts.

Slutsats:
Data från denna studie tyder på att ett intag av BCAA under styrketräning kan resultera till större ökningar i muskelmassa och styrka, samt en större minskning av kroppsfett jämfört med vassleprotein eller en dryck med enbart kolhydrater. Enbart ett intag av vassleprotein under träningspass ökar muskelmassa signifikant jämfört med att dricka kolhydrater.

Protein

Protein, även känd som polypeptider, är organiska föreningar som består av aminosyror uppbyggda i en linjär kedja. Det finns hundratals olika aminosyror, men endast 20 stycken förekommer i de levande cellernas proteiner och 8 stycken av dessa är essentiella. Detta hänger samman med att proteinernas struktur bestäms av sekvenser av DNA som enligt den genetiska koden anger vilka aminosyror som ska användas vid tillverkningen av proteinerna. Aminosyror är byggstenarna i proteiner och muskelvävnad. Essentiella aminosyror är livsnödvändiga aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka, och som således måste intas med födan. Alla typer av fysiologiska processer som rör idrott - energi, återhämtning, muskelstyrka och fettförbränning, liksom humöret och hjärnans funktion - är intimt och därmed kopplad till aminosyror.

Aminosyrorna som bildar ett protein sammanfogas under proteinsyntesen i våra cellers ribosomer. Där bildas kedjor av aminogrupper från intilliggande aminosyror som "flyter" omkring i cellen. För att blida nytt protein under proteinsyntesen, signalerar cellen vilken sekvens av aminosyror som ska skapas från våra gener. Låt säga att vi ska bilda nya muskelceller efter ett träningspass. Först tränar vi och stimulerar kroppen att skicka signaler i musckelcellen så att proteinsyntesen startar. När signalen registreras i muskelcellens kärna och i våra gener (DNA) kopieras den delen av våran gen som kodar för ny muskelcell. Därefter åker den genetiska koden från våran cellkärna till ribosomen och länkar ihop de aminosyror som är avbildad från genen. När koden har länkat ihop aminosyrorna i en lång kedja släpper den och transporteras till muckeln som är stimulerad att bilda nya muskelceller. När det skapats fler eller större muckelceller har vi fått den effekt av träningen som vi ville.

1. Vårat DNA avslöja en sekvens av gener som kodar för ett visst protein ex. muskelprotein 2. En kopia av en av delarna görs i en process som kallas transkription. Kopian är tillverkad av budbärare ribonukleinsyra (mRNA) som efter transkriptionen reser sig från kärnan av cellen, där proteinsyntesen sker. 3. mRNA koden åker till ribosomen som är proteinsyntesapparaten . En annan typ av RNA som kallas transkriptionsRNA (tRNA) åker omkring i cellen med fria aminosyror som överlämnas till transkriptionsprosessen i ribosomen. 4. De närvarande på tRNA som passar till koden på mRNA fäster och lägger aminosyran till den växande kedjan av kopplade aminosyror (peptider). När aminosyrirna är fäst vid varandra kapas överföldig tRNA bort. Denna process kallas översättning. 5. En polypeptidkedja växer och tillslut har det bildats ett protein.

Ett nytt kapitel

Vad tiden går fort. Var det inte alldeles nyss som solen började värma och vi började se sommaren framför oss? Jag såg fram emot mycket vila, strålande sommardagar på havet och många dopp i Umeälven. Visst har det varit några sådana dagar, men ack så få. Innan man vet ordet av så är sommaren förbi igen och det är ett helt år tills nästa "beachdag".

För två veckor sen flyttade jag till Gävle för att börja på ett nytt kapitel i mitt liv. Med stor förväntan och efter lång längtan har jag och Josefine äntligen flyttat ihop. Att flytta från Umeå och norrland trodde jag aldrig skulle hända. Tydligt har jag sett migsjälv utvecklas och skapa familj i någon by eller något sammhälle i Umeås omnejd. Staden har varit mitt smultronställe. Jobb, familj, vänner, sommardopp i älven och gymmet Träna på Teg var grundstommen i min vardag. Att förändra den sitvationen fanns inte på min karta. Men när kärleken öppnat mitt hjärta och molnen skingras även fast solen lyste var valet enkelt. Där Josefine bor vill jag bo, det är där jag vet att den absoluta lyckan finns. Trott vetskapen att flytta från Umeå skulle riva upp mina rötter, att släppa taget om all den trygghet någonsin lutat mig mot, sitter jag nu här, i Gävle, mitt nya hem.

Antioxidanter som kosttillskott

Nästan varje dag ser vi reklam på TV. Allt från blöjor till försäkringar som ska vara bäst för just dig. Den senaste tiden har jag uppmärksammat reklamen om antioxidanter som sägs ska att stärka muskelfunktionen och ökad styrka och uthållighet m.m. En känd skidåkare säger i reklamen "därför tar jag VitaePro och OmegaPro varje dag, som en del av en sund kost."

Antioxidanter har länge ansetts som ett viktigt skydd mot så kallade fria radikaler vilka enligt vissa forskningrön kan skada DNA-kärnan och cellernas mitokondrier. Detta har föranlett till hypotesen att antioxidanter kan minska nedbrytningen och öka reparationen av skadade muskelceller vid träning. Kosttillskottsföretagen har självklart anamat detta och sett vinsten i att marknadsföra kosttillskott av antioxidanter.

Ett flertal studier har visat att träning stimulerar gener som är viktiga för musklernas utveckling. I en studie vid Köpenhamns Universitet har man kunnat visa att C- och E-vitaminer i de mängder som rekommenderas av olika kosttillskttstillverkare blockerar den genaktiveringen. (1) Försökspersonerna i studien fick dagligen en rejäl dos om 500 milligram C-vitamin och 400 milligram E-vitamin. Därefter genomfördes ett test där dom fick utföra ett lågintensivt dynamiskt tvåbensarbete under tre timmars tid. Analyser av muskelbiopsierna visar att genaktiveringen från lårmusklerna slogs ut helt i gruppen som fick antioxidanter.

I en annan ny studie som genomfördes av en forskargrupp i Portogal undersöktes hur ett intag av antioxidanterna alpha-tokoferol, vitamin C och beta-caroten påverkade bl.a. markörer för återhämtning vid träning. (2) Reslutatet i den studien visade att antioxidanterna inte ger någon positiv träningseffekt. Det visade sig till och med att tillskottet försämrade återhämtningen efter träning.

Slutsats:
Vid en vanlig balanserad kosthållning kan supplementering av extra antioxidanter vara negativt för återhämtning och ger inte bättre träningsresultat.

1. Supplementation with vitamins C and E inhibits the release of interleukin-6 from contracting human skeletal muscle. J Physiol. 2004 Jul 15;558(Pt 2):633-45. Epub 2004 May 28.


2. Antioxidants Do Not Prevent Postexercise Peroxidation and May Delay Muscle Recovery. Med Sci Sports Exerc. 2009 Aug 5.

Vad händer vid ett ständigt energiunderskott

Jag fick en fråga under blogginlägget nedan. Personen frågar; "vad händer om man ständigt har underskott på energi(dvs äter minfre än man förbrukqr-ca 600 kcal per dag),,,vad händer i längden? förutom viktnedgång."

Med ett energiunderskott kommer du skapa en konstant viktnedgång, det vill säga om du äter mindre energi än du förbrukar. Hur snabb viktnedgången blir beror på hur stort energiunderskottet är. Vid ett energiunderskottet på 600kcal måste kroppen frisätta energi från kroppsvävnad, ex fett och muskler (proteiner) för att tillgodose energibehovet. När du efter några månader har förlorat några kilo i vikt kommer din basala energiförbrukning successivt minska. Detta beror på att din kroppsmassa blir mindre och då är det mindre kroppsvävnad som kräver energi. Alltså din basala metabolism (BMR)* minskar med minskad kroppsvikt.

I läkartidningen 2005 beskrivs att varje kilogram extra vikt ökar basalmetabolismen med 12 kcal per dygn för aktiva åldrar (1). Detta medför att en viktförlust på 10kg sänker BMR med 120kcal. Du måste alltså successivt minska energiintaget i förhållande till din BMR om du hela tiden ska ligga på ett energiunderskott på 600kcal. Eller så går det ju alltid att öka fysiska aktiviteten med motsvarande minskad BMR, i detta fall 120kcal per dag vilket motsvarar ungefär 30min promenad.

OBS! Viktigt att tänka på är att ju mindre fettmassa du har på kroppen desto mer muskler kommer att användas som energi. Om det går så långt att fett och muskelmassan blir minimal kommer kroppen att börja ta energi från vitala organ och då blir tillståndet allvarligt!
BILD: BMR = Resting calories

*Basala metabolism (BMR) är ett uttryck för hur mycket energi (kcal eller kJ) kroppen gör av med i viloläge, det vill säga hur mycket energi som kroppens organ behöver för att fungera på ett korrekt sätt. (Ett enkelt sätt att räkna ut ditt ungefärliga BMR är: vikten x 24)

1. Läkartidningens debattsida, nummer 42 2005, volym 102
   

Vilket underbart regnigt väder det är nu i Umeå. Att cykla till jobbet och blåsa iväg med hojen till besiktningen var ingen härlig upplevelse. När jag stod och väntade på att besiktningsmannen skulle inspektera MC´n rann det vatten mellan mina bröst och stannade som en pöl på ölmagen. Hemma igen var kroppen så kall så att jag fick lov att duscha i 20 min. Aja, alla dagar passar helt enkelt inte in i planerna, och som Roland i Torsk på Tallin sa "efter regn kommer solsken" så vänder det nog någon dag.

Ätardagar - Bra att ha? Del II

Nu var det länge sen jag skrev i min blogg. Kanske dags att skriva lite mer frekvent ett tag... :-)

I ett tidigare inlägg beskrev jag ätardagar utifrån lite olika perspektiv. Att våga tillåta sig äta det man är sugen på är självklart viktigt, så länge det inte blir en typ av hetsätningsdag eller att det går ut över ditt välbefinnande. Ibland upplevs det dock som att vissa minskar på energiintaget väldigt mycket under veckorna bara för att våga tillåta sig äta obegränsade mängder på ätardagen. Detta, som vissa säger "kickar igång fettförbränningen" ger inte en högre förbränning eller bättre träningsresultat. Däremot tror jag att det kan skapa ett ohälsosamt förhållande till mat med exempelvis hetsätning, om du endast en dag i veckan tillåter dig äta vissa livsmedel. Varför inte bara tillåta sig äta allt som rymmer inom ramen för god kosthållning varje dag? Dessutom är det inte så konstigt att kroppen tillslut börjar skapa ett större sug efter energi om man återkommande ligger i för lågt energiintag många dagar.

Jag anser att om du håller dig till ett tillräckligt högt intag av energi och näringsämnen under veckorna så kommer inte kroppen att skrika efter ätardagarna och tillslut upplevs dem inte vara så viktig. Det går att äta all sort mat så länge du äter dem i måttliga mängder... och i viktminskningssyfte, att i slutet av vecka ligga i ett energiunderskott.

"Frukten gör dig fet"

Ingen har väl missat den nya kostdebatten om sockerartens fruktos och dess påstådda risker för metabola sjukdomar och fetma. I aftonbladet och DN debatt har en överläkare lyckats uppmärksammat en ny studie som ännu en gång påvisat att fruktos kan öka risker för kostrelaterade sjukdomar (1). I studien deltog överviktiga och feta människor som fick dricka glukos eller fruktosberikade drycker under 10 veckor. Dryckerna med sockerarterna tillhandahöll 25% av det rekommenderade energibehovet under dagarna. Båda grupperna gick upp lika mycket i vikt men det var fruktosgruppen som ökade signifikant av det riskbedömda vicerala fettet, det så kallade bukfettet. Dessutom visade studien att fruktos ökade nybildning av fett (de novo lipogenes), försämrade blodfetterna och minskade insulinkänsligheten. Alltså kan överkonsumtion av fruktos vara EN av riskfaktorerna till dagens kostrelaterade hälsoproblem. Det som jag dock förundras över är vad som får detta att bli en sådan stor höna av en redan vedertagen fjäder (2-6).

Rubrikerna lyder ”Livsmedelsverket mörkar att du blir fet av frukt" och "Frukten gör dig fet". Dessa rubriker är typiska kvällsrubriker och bör ta med en stor nypa salt, vilket alla med sunt förnuft inser. Forskarna i den studie som refereras till nämner självklart ingenting om frukt och risk för fetma. Tyvärr är det fruktos, sockerart som kopplas oavkortat till frukt med tanke på liknelsen i namnet (frukt...os) som är boven. Visst finns det varierande mängder fruktos i frukt, men att lägga skulden på dessa förhållandevis näringsrika livsmedel är fel. I artiklarna nämns inget om vart fruktos förövrigt finns i vår kosthållning. Allt socker vi äter består till hälften av fruktos. En sockermolekyl (sakaros) är uppbyggd med en glukosmolekyl och en fruktosmolekyl. Så när vi dricker läsk, saft, godis, kakor eller bakverk som innehåller socker får vi även i oss hälften fruktos. Vart tror ni då den största källan till intaget av fruktos kommer ifrån? Ja, förmodligen inte från frukt iaf, om vi nu inte äter 25st äpplen per dag!!!

Jag vill bara säga en sak till debattörerna... Sluta stirra er blind på pixlarna och börja titta på hela bilden!

1. Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans. J. Clin. Invest. 2009; 119(5): 1322-1334.
   
2. Adverse effects of dietary fructose. Altern Med Rev. 2005 Dec;10(4):294-306
   
3. Fructose, insulin resistance, and metabolic dyslipidemia. Nutr Metab (Lond). 2005 Feb 21;2(1):5
   
4. Fructose, weight gain, and the insulin resistance syndrome. Am J Clin Nutr. 2002 Nov;76(5):911-22. Review.
   
5. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. Am J Clin Nutr. 2004 Apr;79(4):537-43. Review. Erratum in: Am J Clin Nutr. 2004 Oct;80(4):1090.
   
6. Dietary fructose reduces circulating insulin and leptin, attenuates postprandial suppression of ghrelin, and increases triglycerides in women. J Clin Endocrinol Metab. 2004 Jun;89(6):2963-72.

Kärlek

Idag ska jag berätta något väldigt personligt. Jag och min flickvän Josefine åkte till stugan i Kläppsjö för att rå om varandra, bara vi två. Det blev en underbar helg. Solen värmde, vårfåglarna kvittrade och allt kändes så avkopplande.

Den 1:a maj satt vi stillsamt och solade efter en god frukost då mitt hjärta började bulta och jag visste att tiden var inne. Jag gick fram till Josefine, sa åt henne att följa mig ner från altanen och visade att hon skulle sätta sig ner vid en upphöjning av stenplattor vid gräskanten. Där gick jag ner på knä och sa något som så här:

"Jag har tänkt länge på när och hur jag ska säga det till dig. Men nu slår det mig att det enda som betyder något är att du gör mig lyckligare än jag någonsin trodde jag skulle bli, att du får mig att uppleva en kärlek som jag aldrig kunde föreställa mig. Så om du tillåter mig, ska jag spendera resten av mitt liv att försöka få dig att känna detsamma. Josefine, vill du gifta dig med mig?"

Hon svarade ja!

Älskar dig min blivande fru

Vänner för livet

Good morgon! Solen skiner över ett stilla Umeå och jag känner mig väldigt sugen på att ta cykeln på ett morgonrace. Tyvärr har jag sovit för länge och ska snart upp på NUS och jobba.

Ibland längtar man tillbaka på tider i livet då allt kändes självklart. När jag för sex år sen började studera kost på universitetet var det ett val som kändes 100% rätt. Jag och mina kurskamrater började hösten 2003. Allt var nytt men allt kändes så självklart Efter nästan ett års studier skulle vi göra ett projekt som vi kallade B-uppsats. Detta arbete skrev jag tillsammans bland annat en tjej som heter Emma Wallin. Världens näst bästa dietist ;-). Hon visade sig vara en själskompis och vi kom varandra väldigt nära från första stund. Emma, ibland längtar jag tillbaka till mornarna när vi träffades på skolan och när allt kändes okomplicerat och självklart. Tack för att du finns och är min vän!

Ta hand om er och glöm inte att berätta för era vänner hur mycket de betyder... "Kramar" kan man aldrig få för mycket av.

Kanske dags att skaffa hund?

När jag var sju år så skaffade pappa och mamma vår första Vorsteh. Han döpte vi till Hampus och var en familjemedlem i 13 år. Minns än idag när han var så gammal och trött så vi fick hjälpa honom ut för att göra toalett. Hampus var en otroligt bra jakthund och dessutom stark som draghund. Efter honom blev det några kullar och därav våran andra vorsteh som hette Moni. Moni är farmorsmor till tiken Zally som är mamma till dessa små rackare.

Korthårig Vorsteh, vad tror ni?

Skador som orsakar sängliggande och inaktivitet

Alla har vi någon gång varit med om att bli sängliggande under sjukdom. Några dagars magsjuka eller feber har i regel ingen avgörande negativ påverkan på prestationen. Men i de fall då omständigheterna kräver sängliggande under lång tid så kan inaktiviteten reducera många veckors träning och kräva lång rehabilitering för att återfå sin tidigare kapacitet. När jag var längdskidåkare minns jag hur frustrerande långdragna förkylningar var och självklart förlorade man en hel del kvalitetstid i form av träning samt tappade effekt på grund av minskad stimuli av muskelär anpassning. Möjligtvis finns det alternativ nutritionsbehandling för att minska förlusten av långvarig sjukdom.

Långa perioder av inaktivitet och sängliggande är en vanlig men oönskad konsekvens efter sjukdom och trauma vid skador (1). Efter allvarligare sjukdom eller skador blir personer ibland sängliggande under en tid vilket bidrar till långvarig obalans mellan proteinsyntes och proteinnedbrytning (2,3). Sängliggande ökar signifikant muskelnedbrytningen via minskad stimulering av signaleringsprocesser för muskelbevaring. Detta ökar risken för långvarig rehabilitering och svåra komplikationer. Kombinationen av sängliggande, inaktivitet och ett sannolikt minskat energiintag kan snabbt resultera viktförlust av muskelmassa (4). Detta har en negativ påverkan på uppbyggande processer som krävs vid nybildandet av kroppsvävnad för optimal återhämtning av skada och rehabilitering. Den förhöjda proteinnedbrytningen samt det ökade energiutnyttjandet kräver välplanerad nutritionsbehandling för att minska risken för komplikationer (5). Det har visat sig att supplementering av essentiella aminosyror (EAA) och kolhydrater kan minska vävnadsförluster under närmsta tiden efter skadan. Detta har föranlett till en hypotes att nutritionsbehandling med EAA och kolhydrater efter infektion eller inaktivitet skulle kunna minska de katabola processerna och påskynda rehabilitering.

1. Paddon-Jones D, Sheffield-Moore M, Urban RJ, Aarsland A, Wolfe RR, Ferrando AA. The catabolic effects of prolonged inactivity and acute hypercortisolemia are offset by dietary supplementation. J Clin Endocrinol Metab. 2005; 90(3):1453-9.


2. Stuart CA, Shangraw RE, Peters EJ, Wolfe RR. Effect of dietary protein on bed-rest-related changes in whole-body-protein synthesis, Am J Clin Nutr. 1990; 52:509–514.


3. Ferrando AA, Lane HW, Stuart CA, Wolfe RR. Prolonged bed rest decreases skeletal muscle and whole-body protein synthesis. Am J Physiol. 1996; 270:E627–E633.


4. Hart DW, Wolf SE, Chinkes DL, Gore DC, Mlcak RP, Beauford RB, Obeng MK, Lal S, Gold WF, Wolfe RR, Herndon DN. Determinants of skeletal muscle catabolism after severe burn. Ann Surg. 2000; 232:455–465.


5. Coudray-Lucas C, Le Bever H, Cynober L, De Bandt JP, Carsin H. Ornithine alpha-ketoglutarate improves wound healing in severe burn patients: a prospective randomized double-blind trial versus isonitrogenous controls. Crit Care Med. 2000; 28(6):1772-6.

Tänk vad våren påverkar sinnesstämningen. Här uppe i norr växlar vädret mellan varma vårdagar och kalla snöoväder. Vissa dagar när morgonen gryr ligger det flera cm snö ute och det är grådassigt i luften. Dessa dagar känns ofta extra tung när det är dags att gå ut och plaska i slasket på vägarna. Men vips så kommer det mornar när solen värmer, vårfåglar kvittrar och det solen gnistrar sagolikt på den snö som ligger kvar på älven. Dessa dagar känns allt så enkelt och inget syns omöjligt.

Nu var det ganska länge sedan jag skrev ett kostinlägg och det tycker jag är tråkigt. Jag skull vilja uppdatera bloggen oftare men tar tydligen inte mig för det så ofta som jag önskar. Tyvärr kommer det inget nytt kostinlägg denna vecka heller... Jag åker till Åre i morgon tillsammans med några kompisar. Det känns helt underbart att komma iväg en sväng och lägga jobb, träning och skrivande på hyllan några dagar. Såg nyligt på vädret att det skulle komma in ett högtryck över Sverige och det passar ju alldeles perfekt! Tänk om solguden kommer att lysa på oss över Årefjällen.

Jag önskar er alla en underbar påsk!

Muskler och kraft i andra former - Hahlin7

Jag växte upp i en by utanför Hörnefors som heter Bäcken. Där var vi ett gäng busgrabbar som alltid höll ihop och lekte. Min bästa kompis Mattias Hahlin, som förövrigt döptes sammtidigt som mig, har tillsmmans med sina bröder Tobias och Simon samt pappa Ulf byggt ett otroligt vrålåk. På sätt och vis finns det tycliga samband med att bygga bil i syfte att skapa maximal kraft och fart. Det behövs material för att bygga bilen, som protein för att bygga muskler. Det behövs bensin för att driva bilen, som kolhydrater för smabb energi och det behövs olja för att smöjra bilen, likt fettkällor för kroppen.

Klicka på bilden eller länken för att kolla in inslaget som TV4 har gjort om familjen Hahlins hemmabygge: http://anytime.tv4.se/webtv/?progId=744442&treeId=1007141&renderingdepartment=2.757