söndag 20 september 2009

LCHF vs. HCLF diet - viktnedgång och kardiovaskulär risk

En ny studie som bl.a. belyser viktminskning och risk för hjärt-kärl sjukdom med en högfett/lågkolh vs. högkolh/lågfett diet kommer snart att publiceras i tidsskriften Diabetes.

Syftet med studien var att undersöka om olika fetthalt under en kalorireducerad diet kunde minska insulinresistens och förebygga typ 2-diabetes hos personer i riskzonen. Kolhydratfattig och fettrik kost förespråkas som ett alternativ, men ömsesidig ökningar av fett kan ha skadliga effekter på insulinresistens och uppväga fördelarna med viktnedgång.

Metod:
I studien jämfördes en diet med låg fetthalt (20% fett, 60% kolhydrater) med en diet med låg-kolhydratmängd (60% fett, 20% kolhydrat). Viktnedgång och insulinkänslighet undersöktes hos 24 överviktiga/feta personer. Studien varade i 8 veckor. All mat vägdes, distribueras och intaget beräknades att generera ett underskott på 500kcal/dag. Insulinaktivitet bedömdes och insulinfrisättningen undersöktes. Kroppssammansättning och kärlundersökning genomfördes.

Resultat:
  • Signifikant viktnedgång i båda grupperna (P <0,01),>
  • Perifert glukosupptag ökade men det fanns ingen skillnad mellan grupperna (P = 0,28) och hämning av endogen produktion av glukos var också lika mellan grupperna.
  • Måltider insulinproduktionen minskade med viktnedgång, med ingen skillnad mellan grupperna.
  • Förändringen i arteriell kärlstelhet, var dock signifikant mellan dieterna (P = 0,04). Detta innebär en avsevärd minskning av augmentationsindex efter fettsnål kost, jämfört med en icke-signifikant ökning under lågkolhydrat-gruppen. Alltså en sämre prognos för LCHF dieten.
  • Den enda stora skillnaden i lipidprofiler mellan de två kostgrupperna var förändringen av triglycerider (P = 0,01). Skillnaden återspeglade en betydande minskning av triglycerider efter kolhydratfattig diet. Inom den fettsnåla gruppen sänktes det totalta LDL-och HDL-kolesterolet betydligt efter interventionen (P <0,05).

Slutsatser: Båda dieterna gav lika stor viktförlust. Studien visar liknande effekter på insulinresistens med låg fetthalt och kolhydratfattig kost, oberoende av macronutrientinnehåll. Skillnaden i augmentationsindex kan innebära att en kolhydratfattig kost lättare orsakar hjärt-kärl problematik. Däremot påvisade högfettkosten en signifikant förbättrad triglyceridprofil jämfört med högkolhydratkosten.

Bradley U et al. Low-Fat versus Low-Carbohydrate Weight Reduction Diets: Effects on Weight Loss, Insulin Resistance and Cardiovascular Risk A Randomised Control Trial. Diabetes. 2009 Aug 31.

13 kommentarer:

  1. Precis som allt annat tror jag personligen att det är individuellt, allt dra riktlinjer som studier ofta resulterar i är inte optimalt. Det går ut på att hitta EN väg som gäller alla. Nu tror jag personligen inte att ETT sätt är det bästa för allt och alla.
    Själv är jag en som levt "oerhört" exemplariskt med kost och träning, som ändå lett till höga blodfetter, då man inte kunde föreslå en livstilsförändring då jag enligt Doktorer levde ytterst exemplariskt så rekommenderade man mediciner istället. Något jag prövade, jag tror det var 3 olika preparat innan jag gav upp då jag mådde oerhört dåligt av dem, kunde till slut inte träna på grund av biverkningar.
    Så efter ett köp av en Atkinsbok så körde jag på med det i 3 månader, min läkare var mycket skeptisk och det var även jag! Det gick emot allt jag gjort innan!
    Vilket fall, 3 månader senare var mina värden normaliserade och jag mådde topp!
    Jag slutade där med den dieten, ½ året - året senare så var mina värden lika dåliga igen.
    Denna gång så har jag modifierat min kost och ser framemot att ta nya prover. Istället för så högt fettinnehåll så kör jag LCLF och hoppas att det ska fungera!
    Oavsett så kommer inte mediciner att vara ett alternativ, ej heller LCHF då det ställer till problem med min mage.
    Tack för ett Intressant blogginlägg!
    Jacob

    SvaraRadera
  2. Vad är fett? Motorolja, hampaolja, solrosolja, majsolja, rapsolja, linolja, linfröolja, olivolja, becel, industriellt transfett, bagerifett, milda, salt smör, osaltat smör, ekologiskt smör, talg, ister, kokosfett, extra virgin kokosolja, vispgrädde, gammaldags mjölk, x % homogeniserad/pastöriserad mjölk, bacon från industrigris, insprängt fett i nötkött från gräsbetande djur etc. Många variabler att ha kontroll på! Vet man vilka fettsyror som ingick i kosten? SLV:s mätningar gjorda innan 1989. Tabellerna föråldrade. Nytt foder ger annan fettsammansättning.

    Anders S

    SvaraRadera
  3. Resultatet är väldigt beroende på vilken fettkvalitet som användes i studien.
    Troligen är fettkällan en olja med hög andel fleromättat fett.

    Använder man smör som är mättat får man en helt annan och gynnsam kärlpåverkan.
    Vår Svenska LCHF-kost innehåller dessutom endast 5% kolhydrater och studiens variant ligger på 20% så många parametrar i studien är väsenskillt ifrån Svensk LCHF-kost.

    SvaraRadera
  4. Anders,
    kanske skall du nämna att lågkolhydratkost fick starkt signifikant bättre blodfetter i form av triglycerider (p=0,01).

    Det är en betydligt mer accepterad riskfaktor och "kan innebära att fettsnål kost lättare orsakar hjärt-kärl problematik"

    SvaraRadera
  5. Du har så rätt Doc. Den enda stora skillnaden i lipidprofiler mellan de två kostgrupperna var förändringen av triglycerider (P = 0,01). Skillnaden återspeglade en betydande minskning av triglycerider efter kolhydratfattig diet. Inom den fettsnåla gruppen sänktes det totalta LDL-och HDL-kolesterolet betydligt efter interventionen (P <0,05).

    SvaraRadera
  6. Jag vill ge er LCHF förespråkare en eloge för det engagemang ni leder mot hälsa och övervikt. Ni har verkligen lyckats skapa en otroligt viktig debatt som har fått livsmedelverket samt dietistkåren att arbeta hårt för att deras rekommendationer inte ska slås hål på. Och detta med all rätt! Jag anser själv att de råd som vi ska gå ut med enligt SNR inte alltid är rätt, till och med fel i många individuella fall. Det finns så många aspekter som ligger bakom för att en hälsobringande effekt ska uppnås. Allt från genetiska förutsättningar, motivation, kunskap, mål m.m. Jag tycker att rätt diet är den dieten som en person lyckas med och kan tillämpa konsekvent under sin livsstil, vare sig det är LCHF, GI, SNR eller Iso-dieten. Jag tror att även ni kan hålla med mig att om en person är överviktig eller fet, med stor risk för metabola sjukdomar, är själva viktnedgången den viktigaste för att få positiv effekt? Om då en person går på LCHF och upplever det som en passande diet just för denne finns det ingen som borde ändra på det. Samt vise versa gällande andra dieter. Jag håller inte med mina lika som enbart förespråkar tallriksmodellen och SNR, av den anledning att vid individuell behandling är det individen som ska vara fokus.

    Som ni kanske förstår är det kost mot idrott jag arbetar mest med. I dessa fall är de också alltid individuellt hur kosten bör se ut. Om en skidåkare förbrukar 6000kcal per dag handlar det i stora drag om att lyckas hjälpa denna person att förmå sig äta så mycket energi, vilket inte alltid är lätt. Då handlar det mycket om vad personen orkar äta mycket av, inte vilket specifikt näringsämne som denne stoppar i sig. När personen ligger i energibalans kan näringstiming runt träningsplanering ses igenom. Om däremot det är en idrottare som ska gå på diet inför en tävlig och energiintaget ligger på ca: 1500kcal är hög fett låg kolhydratdiet ibland att föredra. Fram för allt för att personen bör undvika att inte få brist på essentiella näringsämnen samt att hunger tycks minska under dessa dieter. Alltså åter igen så är det individen som speglar vilken diet som är att föredra.

    Mvh Anders

    SvaraRadera
  7. En fråga som jag tycker vore bra att veta är.

    Vad är att föredra ett svajigt blodsocker som är mellan 3-15 som man får av mycket kolhydrater.

    Mot ett riktigt stabilt blodsocker med LCHF-kost som väldigt sällan går över 10.

    Jag tror mina kärl mår mycket bättre med ett stabilt blodsocker än att ha bra blodfett värden.

    SvaraRadera
  8. Hej!

    Dett högt blodsocker påverkar i stor grad dina kärl, ja. Och dålig blodfettsprofil är inte heller bra. Vad som är din svagaste länk kan jag inte svara på, men kombinationen är självklart det sämsta och bör åtgärdas.
    Det är mycket viktigt att blodsockret inte går berg och dalbana. En kost med kontrollerat kolhydratintag kommer du att hålla jämnare blodsocker. Däremot behöver du inte gå på en LCHF-diet för att erhålla ett jämt blodsocker. Men om du upplever bättre blodsockerkontroll med lågt kolhydratintag är det väl bara att fortsätta med det.

    Att tänka på!
    Fysisk aktivitet är den bästa medicinen mot svajande blodsocker.

    Mvh Anders

    SvaraRadera
  9. "Fysisk aktivitet är den bästa medicinen mot svajande blodsocker".

    Det beror på.

    Jag springer 1 timma om dagen.
    När jag åt tallriksmodellen var det inte helt bra.

    Innan pass måste man få upp blodsockret och sedan får man rejäl lågt socker å sen laddar man på med kolhydrater, blodsocker stiger för att sedan sjunka igen.hmmmmm

    Sen måste man oxå hålla reda hur hårda pass man kör,olika pulszoner och blodsocker reagerar olika och insulinkänslighet hålleri sig olika länge.

    Att springa och ta energi från fett fungerar bättre på blodsockret,blir inga jätte svängningar.

    Mäter mitt blodsocker 8-10 gånger om dagen så jag vet vad motion och mat har för betydelse.

    SvaraRadera
  10. Då gissar jag att du är typ I diabetiker?

    Fysisk aktivitet = Bättre insulinkänslighet -> bättre blodsockerkontroll.

    SvaraRadera
  11. Det stämmer..

    Det är inte helt rätt att rek. motion tycker jag,vet man inte vad man gör så blir blods. kurvan sämre.

    Jag reagerar på ett sätt som jag måste mäta mig fram till,medans en annan typ1:a reagerar på annat sätt.

    SvaraRadera
  12. Hej!
    Tack för en intressant tråd.

    Men: "Fysisk aktivitet är den bästa medicinen mot svajande blodsocker." och "Fysisk aktivitet = Bättre insulinkänslighet -> bättre blodsockerkontroll."

    ...nja. För en typ 1-diabetiker kan fysisk aktivitet leda till både högt och lågt blodsocker beroende på hur mycket insulin man har i blodet. I bland sjunker blodsockret efter träning med några timmars fördröjning, gärna på natten när man sover vilket är obehagligt.
    Jag säger inte att det inte är bra att motionera - men det blir inte lättare för en typ 1-diabetiker att hålla ett jämnt blodsocker.

    SvaraRadera
  13. Matens pris finns som pod på SR.se om LCHF dieten och dess miljöpåverkan. Tar även upp vilka brancher som sponsrar forskningen kring dieterna vilket är mycket intressant. (stora multinationella köttindustriföretag m.m.)

    SvaraRadera