Proteinbehov för idrottare - Del II

Förutsättningen för att kroppen ska kunna återskapa muskler är tillgång på aminosyror från protein. Proteinomsättningen som är en konstant process i vår kropp är livsviktig men inte 100 procentigt effektiv (se figur). Om proteinomsättningen i kroppen hade varit maximal skulle alla aminosyror som frisätts från musklerna kunna återskapas och bygga upp muskulaturen igen. Men detta är inte fallet. En del av den mängd protein som bryts ner under dygnet från kroppsvävnad, ex. muskler, används som energi eller ombildas i levern till glukos. Den återstående mängden aminosyror kan återanvändas till nybildning av muskulatur eller annan viktig kroppsvävnad. Det är under denna oavbrutna process som vi har ett behov av protein från maten.

Proteinet som vi äter spjälkas (bryts ner) i magsäcken och tunntarmen till fria aminosyror med hjälp av enzymer. Därefter tas aminosyrorna upp i tunntarmen och transporteras ut i blodet. Från blodet kan de fria aminosyrorna tas upp i exempelvis muskelceller för att användas till nybildning av proteiner. Det är nybildning av proteiner i kroppen som kallas proteinsyntes och det är den process som är förutsättningen för att bygga ny muskulatur eller andra viktiga delar i muskelceller. Dock är det viktigt att veta att det bara är en liten del av allt protein vi äter som kommer att användas till nybildning av muskler. Den största delen av proteinet vi får i oss genom maten används som direkt som energi i musklerna eller ombildas till glukos i levern. Dessutom används självklart en viss del av aminosyrorna till att bygga upp andra kroppsdelar som exempelvis hår, naglar, hud och vitala organ som är livsviktig för vår överlevnad. I serien ”proteinbehov för idrottare” kommer jag fortsättningsvis enbart belysa proteinets betydelse för prestation.

Figur.