Ätardagar - något att ha?

Har tyvärr prioriterat andra saker än bloggen den senaste veckan. Ska försöka att uppdatera bättre, men ibland får man välja sina krig... Här kommer lite tankar angående ätardagar iaf.

Jag har ända sedan slutet av nittiotalet hört talas om begreppet ätardagar, även kallat ”svullardag”. Enkelt beskrivet går ätardagarna ut på att unna sig det man är sugen på under en dag i veckan, ofta på helgen, för att sedan återgå till en mer strikt diet. Ätardagarna skiljer sig ganska mycket mellan olika personer och jag upplever att det är väldigt individuellt vilken mat som konsumeras. Vissa personer anser att ätardagen sträcker sig över 24 timmar medan andra unnar sig under några timmar eller några måltider. Dessutom är valen av livsmedel mycket varierande. Vissa äter allt de är sugen på och kommer över, andra väljer bara att öka intaget av den vanliga dieten eller ett specifikt näringsämne, ofta kolhydrater.

Teorierna är många om huruvida ätardagen kan vara av nytta under en diet. Jag kommer ihåg hur det beskrevs i någon B&K eller om det var en bok av Paulun att ätardagen under dieten ”kickar igång” fettförbränningen. Vissa tycker att det är av psykologisk betydelse att tillåta sig äta mat som inte ingår i den vanliga dieten.

Jag säger, ha en ätardag om det får dig att må bra! Den psykologiska effekten är nog den som är viktigas i sammanhanget. Viktig för att möjligtvis hålla viss distans till en diet och för att förstå att allt går att äta utan att det behöver påverka det slutgiltiga resultatet nämnvärt. (Då menar jag personer som tränar för välbefinnande och hälsa, inte för dig som ska bli bäst och är utövar elitidrott.) Däremot upplever jag att många beskriver hur de äter så mycket under ätardagarna. När jag skriver för mycket så menar jag att personer får ångest och mår dåligt efter en ätardag. I dessa fall har ätardagen endast en temporär positiv effekt.

Frågan om ätardagen har någon positiv fysiologisk effekt kvarstår. Att ätardagen ”kickar” igång fettförbränningen är lika sant som att du får en högre förbränning genom att äta många små mål per dag istället för få stora. I slutändan handlar det om att skapa ett energiunderskott när veckan har gått. De flesta elitidrottare jag träffar är ute efter att nå sina mål och bli så bra som möjligt i den idrott personen utövar. Om detta är målet tycker jag att ätardagar inte är av godo i prestationssyfte. Självklart kan idrottaren använda sig av en ätardag för att superkompensera sina glykogennivåer i musklerna. Men det medför inta att varje träningspass som utövas under veckan kommet att tillgodogöras maximalt.

I fysiologisk träningssynpunkt anser jag att energin som äts under en ätardag bör disponeras i samband med hårda träningspass istället. Om en idrottare äter 2000kcal extra under en ätardag, och personen tränar 5 hårda träningspass i veckan, skulle dessa kilokalorier vara till mer nytta genom att dela upp dem på fem och äta dem i samband eller efter träningen. Genom att istället inta 400kcal timmarna under eller efter varje träningspass kommer personen att kunna tillgodogöra sig träningen bättre.

Under en diet som är avsedd att minska i fettprocent kommer timingen av energiintaget vara avgörande i det slutgiltiga resultatet.

Fortsättning följer…